Även om det knappt har varit någon ordning och reda alls i mitt liv den senaste tiden så har jag ändå mått ovanligt bra efter omständigheterna, nästan så att jag förundrats lite utav det. Idag har jag mått en nivå bättre än vanligt och jag känner mig så glad över detta. Anledningen till det är att jag varit och besökt min gamla skola samt favoritmänniska, min fantastiska lärare Cilla Dahl. (Googla henne och försök att inte bli imponerade).
Jag fick berätta lite om min första praktikplats för de nya ettorna och jag satt och svarade på frågor som liknande de mina klasskamrater och jag ställde till gamla elever under vår första termin. I deras öron lät det säkert som att jag hade stenkoll och visste precis vad jag pratade om, vilket jag såklart också gjorde med tanke på att det var mina erfarenheter kring ett behandlingshem vi pratade om, men ändå. För 2½ år sedan hade jag inte den blekaste aningen om något av det jag idag satt och pratade fritt om. Jag har koll och jag vet vad jag pratar om och det bästa med detta är att jag fullkomligt älskar det. Det är detta jag vill vara bra på och för att bli ännu bättre måste jag våga och satsa, något jag också tänker göra. Jag är nämligen den tuffaste tjejen jag vet.
Du är snart ett minne blott och jag är påväg att bli den bästa jag kan vara. Igen.